Som en del i passivitetsträningen håller vi oss nu till mer lugna aktiviteter än stressande. Det innebär att det blir fler långsamma koppelpromenader med många stopp och ingen frisbee för Juno. Igår fick dock Idun öva på att apportera tennisboll, oj vilken stjärna! Hon hämtar bollen och kommer lycklig tillbaka med den till matte. Juno fick träna på att inte få vara med utan sitta bredvid och vänta.
Även om det kommer ta mer tid och träning så verkar passivietsträningen i den rikning vi avser. Vi har slitit ofta och mycket med koppelträningen och äntligen har vi hittat sättet! Det är lite lugn och ro i kroppen som fattades. Nu väntar vi inte bara på rätt position utan att hon lugnat sig lite. Vi har ju tränat rätt mycket i allmänhet med Juno och när hon kan lugna sig kommer hon ihåg vad hon lärt sig tidigare och blir mer lyhörd. Idun är ju oftast lugnare än Juno men har relativt lätt till pip så denna träning gör gott även där, dessutom märks det att hon fortfarande inte är vuxen utan lite mer flamsig =)
Trots framgångarna har vi en bit kvar, Juno stressar upp ganska mycket när någon hon känner kommer och när vi möter hundar. MEN även där har vi gjort framsteg, bara att belöna lugnt och inte själv varva upp när något händer gör skillnad. Förut har vi ju själva varvat upp till hennes nivå för att "nå" henne, men nu väntar vi ut uppvarvningar om vi inte hunnit nå henne innan.
Vi har lagt upp träningen med att vänta ut lugn i olika situationer och ökar svårighetsgraden men ibland kommer för svåra situationer (som roliga människor eller hundar) vilka vi ändå lyckats lösa ganska bra. Nästa steg är att när vi lyckats lägger vi på en extra störning.
Såhär ser träningen ut:
Kriteriet för att få göra något (gå framåt, komma ut, få godis o.s.v.)är att vara stilla (spelar ingen roll om det är sittandes, liggandes eller ståendes), vara tyst och inte vifta på svansen
Vi det i olika miljöer, inne, i trapphuset, utanför porten, ute på vägen, borta på planen där de brukar springa, på gräsmattan, på promenaden. Det svåraste blir i skogen eller vattnet men dit har vi inte kommit än.
Vi tränar också i de olika miljöerna och lägger på störningar som blir svårare och svårare. Till en början är dofterna på marken tillräckliga. Vidare lägger vi på :
- Godis i skålar eller på marken en bit bort och sedan närmare.
- Kasta en boll
- Kasta en leksak
- Kasta frisbeen
- Husse eller matte går bortåt
- Husse eller matte med den andra hunden går bortåt
- Den andra hunden är lös och springer och nosar runt
- Den andra hunden får göra nåt kul med husse eller matte
- Grannkatten går förbi
- Änder i vattnet rör sig
- Fåglar(änder eller gäss) som flyger iväg
- Rådjur i skogen
- En okänd människa går förbi
- En okänd människa springen förbi
- En känd människa går förbi tyst
- En okänd hund går förbi
- En känd människa går förbi och pratar i olika tonläge
- En känd hund går förbi
- En känd hund och människa leker i närheten
Det finns säkert fler störningar vi kan öva på och alla dessa går ju att kombinera med svårigheter i miljö och dessutom varieras i svårighet beroende på hur nära de är. Jag tänker mig att de står i svårighets ordning men det varierar med hund och dag
Parallellt med detta övar vi också kontakt och inkallning med störningar.
Det är så kul att träna hund! och snart kan vi börja med slalomträning med Idun =)