Äntligen

Hade lite svårt att sova igår p.g.a oro för min lilla söta, oskyldiga Idun. Ensamhetsträningen har ju gått upp och ner och igår insåg jag att vi inte helt lyckats med socialiseringsträningen heller. Hon blev vettskrämd för en snäll labrador. Vi har ju låtit henne träffa andra hundar men inte hälsa på lika många (om alls några) okända hundar som Juno fick. Det har ju varit ett medvetet val men det verkar ha slagit lite fel. Dock verkar det vara just stora mörka hundar som var skrämmande, trots att kusin Maggan är en favorit. I morse skulle hundarna dessutom vara ensamma en stund eftersom jag och husse gick om varandra och ensamheten gick inte så bra, Idun ylade och skällde men var lite still också.

Men på eftermiddagen i dag vände det och jag har insett att jag nog är lite hönsig och oroar mig i onödan. Idag hörde jag några skall från Juno och Idun (de är ju en aning hrm verbala) när husse var  ute med dem. jag tittade ut och såg en liten hundparad på 6 hundar, grannhunden/favvoKira, labradoren, två pudlar och Juno och Idun. Jag skyndade mig ut och vi gick till den öppna planen som finns ca100m från huset och släppte lös dem. Alla hundar hade jättekul med varandra. Jag är inte längre orolig för Idun och till och med Juno som kan tycka att andra hundar är besvärliga när man är ute hade jättekul och fattade tycke för den bruna, vackra, snälla labradoren. Dessutom kommer Juno på inkallning trots andra hundar, Idun kom också  när jag ropade hennes namn (men för henne ropade jag bara när jag trodde att hon skulle komma).

Som pricken över I:et körde vi lite mer ensamhetsträning med Idun som gick galant. Känner mig lite korkad som inte gjort så tidigare men denna gång fick hon ett torkat köttben att gnaga på medan jag, husse och Juno gick ner i tvättstugan. Resultat: glad valp som är tyst och gnager på benet och nästan tycker det är jobbigt när vi kommer tillbaka. Så någon timme senare tyckte vi att vi borde öva mer nu när valpen är trött men med ca -20 utomhus tog med varsin bok och satt i tvättstugan och läste i ca 30 minuter. Resultat: valp som gnager på benet och lyckas lyfta det till soffan där hon nöjt gnager på den och inte ens kommer tilldörren när vi är tillbaka. Anledningen att hon inte fått ben tidigare när vi lämnat dem är att Juno och Idun har varit tillsammans och vi inte är säkra på att det inte blir tjafs, men nu på lördag när de ska vara ensamma en stund ska vi skilja dem åt så de är i olika rum med varsitt ben =)