Passivitet i badhusparken

Igår var vi på en promenad till badhusparken. Att promenera fint i koppel blev bra träning för oss alla, Juno är ju inte direkt någon stjärna på att gå lugnt och fint men hon är duktigt på att gå fot bitvis. Idun har ännu inte samma kontakt som Juno men är ändå lugnare i kopplet. Väl i badhusparken satte vi oss i varsin solstol på isen och lade ut ett liggunderlag till hundarna att ligga på. Juno var lite hyper men stundvis var hon lugn. Idun är jätteduktig och satt lugnt och stilla och tittade lite omkring sig.

Igår kväll trodde vi att Idun skulle vara trött och att ensamhet inte skulle vara något problem, men så var det inte. Idun ylade i ca 1 timme av 2 medan vi var borta =( . Så nu är vi tillbaka till kortare stunder igen. Idag har det gått bättre, en kvart då hon bara låg och två kortare stunder när hon var tyst.  Vi har märkt att det går bättre om man bara snabbt går ut och inte packar grejer och tar på sig massa yttrekläder, så kanske blir nästa drag att förbereda lite utan att Idun märker och att vi tar på sig ytterkläder i trapphuset istället. Hon har ju trots allt klarat över en timme tidigare så det ska ju bara gå.

Jag har också bakat muffins och sytt lite till. Denna gång blev det ett till halsband till Maggan(som jag inte har knäppt något kort på) och ett rött och svart halsband med reflex med tillhörande koppel.

Man kan undra varför Idun hoppar vid sidan när hon ska gå...

Änder vid den lilla delen av sjön som inte är frusen

Detta är anledningen att man bor i Östersund, vårvintern.

En lugn och stilla Idun, trots folk och hundar runt omkring

Juno vänder blicken längtansfullt ut mot sjön och medvinden

Lite konstigt med blixten. Halvstryp i stl. 35cm med tillhörande koppel

Färgen är korallröd

Körsbärsmuffins!