Nytt år

Nyår och smällarna gick bra med alla hundarna. Kira är fortfarande här och hon och Idun har så kul när de busar med varandra. Juno tycker mest att de är lite jobbiga och vill inte vara med och busa.
Jag hoppas att det nya året bjuder på mycket kul med hundarna. Årets planer ser ut som följer:

Jag och Juno ska fortsätta med agilityn, nu är hon ju fri från skadan och vi kan börja träna igen, dessutom är reglerna ändrade så Juno som är 43 cm kan nu få tävla i medium om hon inte vuxit. Vi hoppas också att isen lägger sig så vi får några härliga dagar på sjön även i år. Jag hoppas också att vi kan gå någon kurs även i år, kanske mer agility eller något nytt, som lydnad, rallylydnad, viltspår eller freestyle.

Med Idun hoppas jag att vi hittar en valpkurs att gå snart men det ser mörkt ut, tur att vi känner så många hundar så vi kan träna med störningar ändå =) De närmaste månaderna ska vi mest fortsätta fokusera på inkallning, koppelgående, kontakt och lite mer vardagsgrejer. Vi får se om vi går någon annan kurs med henne, troligen hinner vi inte med så mycket agility eftersom hon blir ett år först i September men kanske lite. Vad vi hittar på med Idun återstår att se då vi inte helt vet vad hon kommer att gilla, som det ser ut nu är hon ju lite mer sansad än Juno och kanske skulle kunna passa bättre i lydnad eller freestyle, vilket skulle vara spännande att prova på. Dock är ju Juno hunden som kan de onödiga tricken. Sen vet vi ju inte riktigt om det blir nåt av det då Idun ännu är så liten men man kan ju drömma.

Men framför allt ska ju hundarna bara vara de underbara sällskapshundarna de är, kanske någon vandring under sommaren eller hösten och Idun ska få lära sig simma och apportera, hon verkar ju gilla vatten i alla fall.

Dessutom ska vi ju se vad livet med två hundar i familjen har att erbjuda. Det är så spännande att se deras likheter men även skillnaderna. Den största skillnaden är nog att Idun inte har lika mycket myror i brallan som Juno. Juno har nog aldrig spontant satt sig ned utomhus, det kan Idun. Ändå är det mycket fart i Idun också men hon är lite lättsammare än Juno, men vi har ju mer erfarenhet som kanske bidrar till det. Det är ju också kul att ha en sådan aktiv hund som Juno, hon är snabb när hon springer men också när hon lär sig. Efter misstaget (det enda felet med vår älskade Juno) med passivitetsträningen med Juno kommer vi inte göra samma miss igen, så passivitet övar vi aktivt med Idun. 

Idun är också mer gosig än Juno som först började bli det kring halvåret året, jag tror det har att göra med att Idun har mer ro i kroppen. Båda hundarna är i alla fall, trevliga, sociala, mysiga, lättlärda underbara apporterande svansfviftare =) 

2012 here we come!