Höstig fjälltur

Nu är det ett tag sedan jag skrev sist. Sedan dess har vi hunnit träna lite agility, varit med Idun på allmänlydnadskurs, varit hos favorithundvakterna, haft lite tråkigt för husse och matte har haft mycket att göra, vi har varit på svampsemester i Dalarna och vi har hunnit med en fjälltur så Idun har sovit i tält för första gången.

Det började med en tur på Åre höstmarknad och frammåt kl 18 på eftermiddagen började vi vandringen tillsammans med gudmatte och gudhusse. Vi gick från Vålådalen mot Lunndörrstugorna, Juno i dragsele och Idun lös. Som vanligt blir Juno väldigt ivrig men Idun håller sig nära. Vid 19-tiden började det skymma, solen gick ned medan månen började träda fram

Mörkret lade sig och vi tog upp våra pannlampor och fortsatte traska. Idun fick på sig sin reflexväst så vi kunde se henne bättre. Vid 22-tiden skymtade vi stugorna, husse, matte och hundarna traskade några hundra meter till för att slå upp tältet. Då, när vi skulle hitta en tältplats la husses nattlampa av (den har vilat i några år, så batteritiden var lite sämre). Min lampa var inte så bra men efter lite letande hittade vi en plats i lä, vi band fast Juno och började ta fram tältet, min dåliga lampa sken inte så mycket men fullmånen var till vår hjälp. Idun som hade sprungit runt och hoppat i vatten hade blivit trött, blöt och kall, hon kurade i hop sig och frös. Så matte tog på henne ett täcke och värmde henne medan husse satte upp tältet. Idun fick krypa ner i hundsovsäcken inne i tältet och vi åt lite mat för att sedan sova. Under natten sov hundarna stundvis i våra sovsäckar och ibland utanför.

På morgonen när vi steg upp kunde vi se de vackra höstfärgerna igen, vi åt frukost och tittade på den vackra regnbågen.

Vid frukostbordet

Lunndörrstugorna

Vi gick till stugan där de andra sovit och började dagens vandring, ganska tidigt fick vi syn på en uggla i en trädtopp, en hökuggla.

Vi gick vidare genom det vackra höstlandskapet förbi de vackra blandtjärnarna

Vi gick i lungt behagligt tempo och tog lite fikapauser, när vi gått halva dagen var juno så nere i varv att vi släppte henne lös, hon höll sig nära (med undantag för någon lite för stor lov) och höll kontakt och i slutet av turen gick hon fint i koppel, i skogen och med sina favoritmänniskor i närheten! Våra duktiga hundar!

Väl hemma fick båda hundarna en dusch och vi borstade och klippte bort halva fjället från deras pälsar och de sov gott i många timmar.